Sällan har jag älskat en författare så som jag älskar honom. Hela livet har han varit en favorit. Kanske inte nobelprisklass.
Men böckerna om Roland Hassel var nydanande när dom började komma. Guds Rötter var grym. Visade Knutby trettio år innan det blev ett faktum
Roland Hassel var den första svenska polisen i bokform som levde ensam gillade musik och hade det jobbigt med kvinnorna och alkoholen. ahn åkte alltid ensam och det var alltid en märklig upplösning.
SKITBRA böcker. Simon Palm och Ruda.
När jag var barn var jag närmast besatt av Betongrosorna. Minns hur jag i tredje klass stannade hemma från skolan o läste alla om Tårtan o Klattas o allt va dom hette.
Samhällsengagemang. Glädje
Olov Svedelid är MYCKET saknad
Vila i frid, känns som jag kände dig
http://www.aftonbladet.se/kultur/article3373890.ab
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Läste hans ungdomsböcker en del när jag var 11-12 år. Bra grejer. Synd att han redan dött, hade tänkt intervjua honom om hans samröre med Jan-Olof Rydqvist, när det väl blev dags att skriva den artikeln.
skumt, får nåt minne av betongrosorna, ser en bok framför mej som jag måste ha läst.
med nåt tegel på.
Skicka en kommentar