Tankar om musik

Peter Handke, en så pass tråkig författare att han ofta nämndes som en presumtiv nobelpristagare, antagligen för att ingen orkat läsa honom gav ut en massa böcker som hette Tankar om... Jukeboxen och tåg var det kanske
Eller så var det bara om jukeboxen.
Jag vet inte
Jag har inte heller läst Handke, inte ens mästartiteln: Målvaktens skräck för straffspark.

Men jag har lite tankar om musik idag

Det är ett elände med musik.
Jag lyssnade på radio gävleborg hela dan idag ocg det var så mkt dynga.

Jag skulle vilja förbjuda skitmusik, o vad är då skitmusik.
Man kan citera Thåström
Musik som görs för att sälja och inte för din mentala hälsa, kanske det

Jag gillar tex Ace Of Base, tror inte att Jonas Joker Berggrens mentala hälsa måt bättre av låtarna han skrev så det är ju kanske fel

Musik ska beröra.
Man ska bilja gråta när det är riktigt bra
Som när Conor Oberst vrålar ut sin påhittade sorg om att hans mamma e dum, det är starkt
Blixa som skriker ut sin smärta när han mickar upp ett helt rum och sen låter sig bli piskad. det är förvisso sinnessjukt, men låter bra

Blå Tåget som i nästan otakt sjunger om en flicka som bor på ett parkeringsdäck. Hon åkte från Finland för att få det bättre, det fick hon inte.

Det är kvalite
Radio Gävleborg spelade ingen av dessa bitar o borde därför förbjudas.

Jag har talat