Fyra månader senare

Har inte skrivit sen tidig september. Mycket har hänt sen dess. Mest riktigt dåliga saker som jag inte orkar ta upp.
Var i Hudiksvall igen. en vecka denna gången. Det finns något fascinerande med att vara inlåst och hänvisad till andra intagna och personal. Då jag inte gillar personal tillbringade jag alla decemberdagarna jag var där med att ivrigt röka och frysa på en balkong. Fördelen med detta är att man träffar andra med samma diagnos, en trevande kontaktyta byggs upp men blir snart djup vänskap. Det är fantastiskt.
Den solidariteten som finns hos folk i samma situation, givmildheten och acceptansen, stort. Lite som en fristad för hjärnan.

Men nu är jag trött på Hudiksvall, tom klar med Hudiksvall tror jag. Detta trots det var ett Lucia-tåg vilket i sin märklighet var väldigt vackert. Ett luciatåg på psyket. Undrar hur rädda luciatåget var. För fortfarande är folk rädda för människor med psykisk ohälsa. Det är bedrövligt.

Livet går vidare, vissa dagar är riktigt bra, en del andra är riktigt dåliga. Mest äter jag eller tänker på mat och så drömmer jag om våren och sommaren då jag ska odla min trädgård. Känner mig likt Pangloss rätt klar med världen utanför min trädgård. Har beställt fröer inför sommaren och satsar i år på att bli helt självförsörjande på potatis, betor, lök och morot. Ska gräva fram ett rejält potatisland och där ska jag mixa med ringblommor så det blir lite vackert också.
Att det snöar mängder gör mig ingenting just idag

Kommer nog ta upp bloggen igen tror jag.