fredag, december 11, 2009

O bara familjen ida


Kolla va Tua har målat.
Skitafint jue

7 kommentarer:

The Owls Are Not What They Seem sa...

Åh, ja, den gillade jag jättemycket!

eskil sa...

tänk att rötterna står så fast när allting annat rör sig, fantastisk bild, målar tillförsikt och hopp om förändring, så ser man inte alltid hösten, fast man borde det, "den vår de svage kallar höst", skrev Karlfeldt, för det är nu det ska bunkras för den vår som verkligen inte är så där himla avlägsen, den börjar i början av januari

lena m sa...

åh vad jag tycker om din bild Tua - jag låtsas att jag kunde gjort den själv men så är det inte

eskil sa...

bilden får mig att tänka på Bob Dylans Forever Young

Lena i byn sa...

Kanonfint.

Tu = a Malmberg sa...

Tack! Tre månaders hårt slit på duk, kallar jag den.

eskil sa...

vet du, hur många dukar jag slet, och hur mycket jag slet vid dem, neikters järnhandel hade oljefärger och jag tjänade rätt bra på sågen och ibland hann jag med lördagståget till Emmaboda efter lördagsförmiddagspasset och köpte de tuber jag hade slitit ihop och lite duk, färgerna fanns i ett litet rum för dyrbarheter och han som förestod blev glad och visade det lilla rummet, vi var tre som köpte, Gunnar Ljung, Kalle Beatles och jag. Tyvärr la jag av målandet, men penna och papper har jag kvar. Din bild visar bildglädje och mycket stor talang, förmodligen hänger det ihop. Keep on!