Fagersta är lite som att vakna o ha pinkat i byxorna. dvs ingen angenäm upplevelse.
Där finns ingenting. Man brukar skriva det om ställen som suger. Men i Fagersta finns INGENTING. ett nedlagt domushus med en kina på övervåningen. Ett Dressman, en ICA o ett systembolag.
Det är fult och man mår dåligt där.
Inte ens PeO känner till ett fik i Fagersta. o det säger ju allt.
Men sen hittade jag bandet Bruket.
Dom är helt ok.
Man kan känna livsledan och ångesten. Ångesten som det innebär att växa upp i Fagersta.
Jag är uppvuxen i Kristianstad och har alltid hatat det. Men nu efter att ha varit i Fagersta kan jag motvilligt säga att Kritianstad är himmelriket om man jämför.
Lyssna o njut.
O glöm inte. Smedjebacken är fan ännu värre
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Bruksorter i Bergslagen är ingen hit. Jag vet en som jobbade med missbrukare i Fagersta. Klart tuffare jobb än i Göteborg, tyckte han. Problemen går inte att jämföra.
Avesta är värre än värst och ligger på samma plats som Bollnäs ungefär. Man känner ångesten komma redan vid infarten!
/Fru Karsbo
det är något märkligt med småorter, själen är först dold, men så hittar man Björkhällan i Tollarp och så går man några varv och hittar det ena efter det andra. Dessa tankar har tyvärr blivit aktuella i morse, Buhres i Kivik brinner, själen i det flådiga stället var ju egentligen, jo, naturen dög, Antes pizzeria och Buhres, tänk när jag fick ett av Cecilias kantarellställen
Skicka en kommentar