Vi har en grön bil. Vi struntar rätt kraftigt i vår gröna bil. den brukar fungera. Det räcker för oss. eller för mig iallafall. Kanske litta flames på sidan hade vart snyggt, men Linn vill inte ha det. O såna fälgar i stål e ball
Idag när vi skulle till ICA lät dock bilen lite som en Roskildefestivalbesökare söndag morgon liksom. Typ bröööööö o sen inget mer.
Det finns nåt som heter motorvärmare, då ska man ha en motorvärmarsladd. Det har vi. Vi har dock aldrig använt den. Men skam den som ger sig. Linn hittade den o efter nån timme startade bilhelvetet faktiskt.
Vi for till ICA, det gör man på söndagar. Jag ska laga indisk fläskfilé.
Sen åkte vi till macken.
Detta för attd et finns saker som heter K-sprit o glykol o sånt.
Vi fick faktiskt upp huven. Personalen, en ung trevlig man kom och började hjälpa oss, men vi hittade inte glykolasken i innandömet. Han hämtade en lika trevlig kollega som inte heller hon hittade asken.
Notera i sinnet scenen, fyra vuxna personer framför en grön bil på tomgång o vi bara står där.
Tjejen tvingade en som tankade o hjälpa oss. O han hittade asken o glykolen klarar 46 minus o allt är frid och fröjd.
Så dagens ros till Statoilpersonalen. Hur dum en kund än är så är ni snälla. O dubbelros till den stackarn som dom tvinga o hjälpa oss.
Sen körde vi runt Ullungen för o värma på bilen o det var sjukt vackert.
Nästa bil ska också va grön
11 kommentarer:
Bra jobbat. Nästa gång kan ni hjälpa någon stackare som inte var var bak och fram är på sin bil.
Allvarligt talat. Jag har haft körkort i 35 år och jag har inte ens en aning om vad du pratar om, så ni är väldigt duktiga tycker jag.
Linn är duktig!
Hon lan det mest märkliga saker
Jag brukar heller knappt få upp huven på min gröna bil. Och smutsig om fingrarna blir man.
Jag tycker ni gjorde det bra iallafall därför e det ganska bra med cyklar! ingla
kan jag få receptet på indisk fläskfilé till min mail på fb tror du?
:D
TACK.
indisk fläskfile är lätt som en plätt, man åker för det första dit och försöker hitta något med knorr på svansen, sedan skär man ut den slankiga bitten på ryggen, kastar sig på cykeln för att hinna till ICA innan de stänger, för man glömmer alltid att köpa curry när man är i Indien, bryner smör lätt i en panna, och så filen, när den är hasselnötsbrun runt om har man redan ugnen på 125, i pannan smälter man inte alltför tunt skivad lök tillsammans med curryn oc när filen har varit i ugnen en halv timme, vispar man ur pannan med lite vätska och häller runt filen i ugnsformen, basmati, men konungen gör säkert på ett helt annat sätt
jag har tomater oxå
åtminstone till tikka
o skivd vitlök
det är skönt att få nya influenser om svin, nej, allvarligt talat, grisfilen, eller kyckling- dito, är en underbar gåva till stressad hungrig matlagare, kan varieras nästan i det oändliga
googlade tikka, vars förföriska dofter snart genomsyrar ett kök i Sätaröd, tack för tipset
oj, jag ockuperar, men det är för övrigt kul att göra sin masala själv, om mortel saknas, går en stadig sådan säkert att inskaffa i ladan vid den vackra sjön under den imponerande byn. Det går naturligtvis att mixa, men det är sensuellt att få dofterna rätt upp i näsan, och vilken biceps, recept går att googla
vardagshjältar, gå in på kristianstadsbladet och läs artikeln om Katta och Malin och klicka fr a fram till Kattas blogg om Alfons, oj, vad jag grät
Skicka en kommentar