så många böcker jag har förlorat, så många val jag misslyckats med.
Men vem kan sörja denna svenska flaggans dag.
Vi har ju burnande bilar, teviprogram åt folket.
Vi har tacos och mys, vi har lådvin och sprit
Vi har allt som behövs för att vara människa
Jag själv sitter med Bulan och löser melodikrysset, det regnar.
Jag har lagt röd trumpetsvamp i blöt.
Tankarna handlar om acceptans inför det liv jag skapat.
Jag bor här
Hur jag än friskar på mig kan jag inte komma undan det.
Jag bor här i sverige 2015.
Jag har ett köksbord med smuts på efter alla krukor.
Jag är tacksam för jag lever, jag är tacksam att vissa dagar är bra.
Idag regnar det.
Jag är kissnödig
Grunden för det postmoderna samhället är att de stora berättelserna förlorat sin mening, det finns ingen sanning.
Då är jag hyfsat inte postmodern, för sanningen finns.
Den finns här i Edsbyn
Jag förhåller mig till sanningen, den slår ner mig, men den finns. Jag måste bara lära mig acceptera den.
Jag lyssnar mycket på Imperiet och annat gammalt. vet inte riktigt varför. troligen att jag som den symbolist jag är ser det som en oskyldig tid utan sjukdom, då 1986 typ.
Innan allt blev så fruktansvärt annorlunda, kan inte skriva fel, och jag blev vuxen.
Är jag vuxen? Har svårt att tro det, men det verkar så i mitt pass.
Jag drömmer märkliga drömmar var natt och jag tror min hjärna bearbetar detta trauma. För det är ett trauma.
Jag lever i nån platonsk skuggvärld, eller snarare har levt i en och nu ska jag ut och leva i den riktiga.
Det skrämmer mig.
Jag är rädd. Så det så. Det får man va. Ledsen är jag också. Det får man också va.
Allt är liksom förtrollat.
Jag måste lajva ett vanligt liv typ för jag vet fan inte hur man gör, och ärligt talat bryr jag mig inte.
Ska fortsätta leta små små saker som ger glädje.
Inge tacos och inge lådvin, inge tevi.
Jag lyckas nog.
på nåt vis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar