vi ska ta halvtiobussen til Lund och köpa en liten låda gourmetpotatis, som jag ska sätta i morn, för jag måste förvattna, för här är otroligt torrt, faktiskt varning för gräsbrand, men jorden är varm, nåja, möjlig, och att hämta egen potatis är fröjd
med morrontidningen låg bland all annan skitreklam en mycket snyggjord tidskrift om vad man kan göra runt Linderödsåsen, och vad jag kunde läsa är att man stiger av vid Piratens trafikplats, plockar kantareller, får häftiga fästingbett, går till Drakamöllan, - kokboken är fantastisk - (finns det ett bibliotek nära er) och äter och så tar mig sig, kanske något saktare hem, och hittar kanske några kantareller till. Välkomna!
jo, lite fortsättning, det finns dagar, tack och lov, som är lite större än de andra; en dag i Lund, började med att vi träffade Oskar H, han var allt sitt bästa, och hans två fria döttrar, så Lena träffade eg inte O - hon är en mästare, och blir så lycklig med små flickor, som t ex Matyas och Ingrids fina som jag fick förmånen att undervisa, sen gick vi vidare och köpte vars en (skånska) bok, jag favoriten Jakobson och Lena sin favorit Philips, och så gick vi och handlade, gulleostar, rätt ordentligt mogna, så vi får väl ta hand om dem snabbt, fylla paprika, från ett litet dejeri (ja, nu får ni fundera, för det är inte felskrivet, Sara Lidman kanske kan va en liten ledtråd) Och! så när vi hade gjort våra plikter gick vi hem till Botulf och tog det vanliga (det är fantastiskt; gå och sätt er, jag kommer, men så var vi också hungriga och då brukar vi gå till dyra ställen, i och för sig trevliga, men pensionärer förlorar lite inkomst, så vi beställde vars en paj där i solhörnan och de var absolut lysande, men absolut bäst var den palestinske chauffören; en man som hade fått lite för lite benso steg på och sa jag har inga pengar men måste komma hem till Hörby: både Lena och jag hade pengarna framme, men ch sa: sätt dig ner min vän
världens gjefligaste skitischias, men tidigsorten ligger i jord; man kan numera köpa lådor som man bara behöver dela ut hälften till vänner av, Stubbetorp, Lena brukar ta med sig det vi inte har plats att gräva ner och ställa på fikabordet
7 kommentarer:
Oj, den måste du ha fotograferat ur en särdeles fördelaktig vinkel!
självklart inte
vi ska ta halvtiobussen til Lund och köpa en liten låda gourmetpotatis, som jag ska sätta i morn, för jag måste förvattna, för här är otroligt torrt, faktiskt varning för gräsbrand, men jorden är varm, nåja, möjlig, och att hämta egen potatis är fröjd
med morrontidningen låg bland all annan skitreklam en mycket snyggjord tidskrift om vad man kan göra runt Linderödsåsen, och vad jag kunde läsa är att man stiger av vid Piratens trafikplats, plockar kantareller, får häftiga fästingbett, går till Drakamöllan, - kokboken är fantastisk - (finns det ett bibliotek nära er) och äter och så tar mig sig, kanske något saktare hem, och hittar kanske några kantareller till. Välkomna!
så åkte vi underbar resa till Lund, köpte en konstig, svårbärbar låda potatis, och, min favve Jakobson, så nu får det minsann bli dialog
jo, lite fortsättning, det finns dagar, tack och lov, som är lite större än de andra; en dag i Lund, började med att vi träffade Oskar H, han var allt sitt bästa, och hans två fria döttrar, så Lena träffade eg inte O - hon är en mästare, och blir så lycklig med små flickor, som t ex Matyas och Ingrids fina som jag fick förmånen att undervisa, sen gick vi vidare och köpte vars en (skånska) bok, jag favoriten Jakobson och Lena sin favorit Philips, och så gick vi och handlade, gulleostar, rätt ordentligt mogna, så vi får väl ta hand om dem snabbt, fylla paprika, från ett litet dejeri (ja, nu får ni fundera, för det är inte felskrivet, Sara Lidman kanske kan va en liten ledtråd) Och! så när vi hade gjort våra plikter gick vi hem till Botulf och tog det vanliga (det är fantastiskt; gå och sätt er, jag kommer, men så var vi också hungriga och då brukar vi gå till dyra ställen, i och för sig trevliga, men pensionärer förlorar lite inkomst, så vi beställde vars en paj där i solhörnan och de var absolut lysande, men absolut bäst var den palestinske chauffören; en man som hade fått lite för lite benso steg på och sa jag har inga pengar men måste komma hem till Hörby: både Lena och jag hade pengarna framme, men ch sa: sätt dig ner min vän
världens gjefligaste skitischias, men tidigsorten ligger i jord; man kan numera köpa lådor som man bara behöver dela ut hälften till vänner av, Stubbetorp, Lena brukar ta med sig det vi inte har plats att gräva ner och ställa på fikabordet
Skicka en kommentar