Varje varje dag slås jag av att jag inte har nån mamma längre.
Idag är det mors dag. Min mamma är död.
Det är mitt livs andra mors dag utan att ha henne här i livet.
Jag saknar henne oerhört. Varje dag. Jag tänker ofta att jag måste ringa henne när jag köpt en ny bok
Det finns ingen att ringa.
Mamma var tyff, liten arg och tyff. Hon var snäll. Hon var under dom svåra åren jag haft mitt allt.
För hon förstod mig. Alltid. Vi bråkade mycket under våra år tillsammans, men det var alltid mamma jag åkte hem till när något hänt.
Men du mamma, det är kallt och det regnar och jag ska meta. O går jag inte snart så blir det inget, och det skulle vara att förlora. Det vet du jag aldrig gör; förlorar. Vi reser oss på nio mamma.
Så vi hörs mer en annan dag. Jag älskar dig.
Fotot är på mammas favoritaklejor i trädgården där hemma. Dessa aklejor som fick mig att börja leva igen under några ledsna år för länge sen. Hur jag precis som mamma fascinerades av aklejans skönhet och mod.
Avslutar med Hela Huset Skakar och deras jaskafanlevaförsåärdetbarahyttamednäveniluftenovarastoltlåt
En klassisk kampvisa.
Jag älskar den. O ja, jag ska leva lite till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar