En dag i Gävle

Barnahus Gävleborg bjöd in till en dag om våld och övergrepp mot barn
Låter si så där kul det va?

Vi samlades på jobbeparkeringen halv åtta. Nio stycken var vi och så skulle tre hämtas i Bollnäs, eller fyra.
Oj va det var komplicerat. Vem kör?
Jag körde inte, men oj oj oj
Det slutade med att jag åkte röd bil med PeO o Linn sen hämta vi Youko i Bollnäs.
I Gävle finns det folk som dansar, dom diggar tristessen där.
Vi var inte bland dem

Dagen var på Folkets Hus, nära Joe Hills fölseplats.
Redan när vi parkerade fel kunde jag se dom komma.
1000tals medlemmar ur Gudrun Sjödenmaffian

Varenda soctant i Gästrikland o Hälsingland var på intåg
Inne i foajen var det kaffe som smakade vatten antagligen gevalia

att tillsammans med Sjödénmaffian dricka kaffe i en dragig foaje är en annorlunda upplevelse, inte nödvändigtvis en bra upplevelse. MEn soms agt annorlunda

Hur kan barnmisshandel och incest va skoj?
Det är det ju inte, ändå fick Börje svensson oss alla att skratta flera gånger.
Det han förmedlade var bland det starkaste och mest berörande jag hört på en föreläsning ever.
Kanske det bästa jag vart på.

Lunch på Bali. Buffé. så klart. Socionomer gillar buffé. Kanske alla gillar buffé, men socionomer gillar det mest.

Efter lunch föreläste en sjuksköterska från Astrid Lindgrens barnsjukhus, Björn Tingberg. Även det mycket mycket bra.

Sen vart det fika och maffian rusade ivrigt ut för att under muntert samspråk jämföra vem som hade flest telefonmeddelanden. Jag vann.
Kaffet var lika räligt som innan.

Ungefär här borde vi åkt hem, vädret var dåligt och sikten noll.
Men vi stannade.
Vi fick se en obegriplig film som mitt i obegripligheten var övertydlig
Sen berättade en författare som heter Sofia Johansson Rapp om sitt liv.
Såna föredrag är inte min tekopp.

Men i stort en mkt bra dag och jag ska leta efter Börjes böcker på Ad Libris
Det bör alla göra