måndag, februari 02, 2009

Stefan Sundström och Numminen



Efter sex o en halv minut får man en underbar version av Gummibollen.

Njut.

Sundström själv kallar M A Numminen för Mästaren, o det har han rätt i.
Så mycket av ens barndom som hoppar likt en gelatinfylld bandyboll runt mig när jag hör detta
Minns att skivan med Numminen är skitsnygg. Skäggiga män med dragspel. poesi.

Idag hade vi minusgrader på kontoret. Udda

o hur genialt är inte detta:





Wittgenstein på nya vis.

So så som GRYM BONUS
Finska låten 77





hur bra som helst. Nu börjar lunchen lida mot sitt slut och jag dansar runt i rummet skrålande Lapponia!!!

Vilket bra inlägg detta blev säger jag ödmjukt till mig själv.

70-talsschlager är den bästa

3 kommentarer:

  1. Anonym11:58 fm

    Så fint att du har letat upp detta. Lappoliina! Moi!

    SvaraRadera
  2. Anonym12:01 em

    Lapponia! Förlåt.

    SvaraRadera
  3. Anonym1:57 em

    Albumet Som en gummiboll kommer... har på baksian en man med ett dragspel och en äldre herre vid trumsetet. De har matchande röda kavajer.
    Fast bästa låten är Livet är ju lent som ett sidene tyg.

    SvaraRadera