Radio Kristianstad spelar Vandraren.
En sällsynt dålig låt.
Den fick mig att minnas lägenheten på Möllevången.
Vi flyttade dit med en Tua som var sex månader.
Under oss på bottenplanet bodde en märklig man. Han hade skägg och svåra narkotikaproblem. Misär o inget skoj.
Men ändå.
En dag kom jag gående och såg honom falla ut genom fönstret. Hans tjej kastade dessutom likt en tecknad film en urna av porslin i hans huvud. Jag sa hej, han sa hej.
Total absurdism i praktiken.
Mannen ifråga ringde även på ibland o ville antingen låna olivolja eller att man skulle ringa farbror blå.
En natt vaknade vi av att Vandraren gick på högsta. Här har ni era svin skrek mannen och annat nyanserat om invandrare.
Sen satte han på Ultima Thule och fick alla rutor utslagna.
Det var en märklig man.
Han dog sen tror jag
Blev ju vräkt och allting. elen av.
Polisen slutade komma på besök
Mitt iallting var han väldigt trevlig. Så kan det gå.
Detta känns lite svårt, men lik en AA medlem måste jag bekänna följande: Jag tror (obs troor) att jag gillade Vandraren första gånge (rna) jag hörde den. Vet inte ens om detta är sant, men kanske. ?
SvaraRaderaDet var stort o modigt umos
SvaraRadera