Att vara sambo

Jag har blivit med tjej. O så jag gillar att skriva det.

Innan hade jag bårderna, min porno o mina cig. Rökte ohejdat inomhus och stirrade maniskt på tapeterna.

Man städade ibland, inte så ofta. Eftersom jag hade ynnesten att sakna möbler var livet ganska enkelt.

Mornarna satt jag o spelade skivor aphögt o rökade cig i en takt som var så vacker.

Sen kom Linn, o hon slog omkull mig med sin blotta närvaro. Plötsligt var saker som saknar betydelse väldigt viktiga.

O nu är hon här. O hon har olika skåp för olika saker, man ska tömma diskstället, helt dumt o göra det ju, man ska ha pastan i pastaskåpet o riset i risskåpet, fryspåsarna befinner sig numera i fryspåslådan tillsammans med folie o glapack. Jävla asbergerordning jue

VARJE morgon svär jag en serenad då jag letar kaffet, det finns ju i kaffeskåpet då. Sen röker jag, fast i fläkten, bögigt. Resten av dan röker jag ute, men nån stolthet har jag ju kvar. Morgonciggen e viktig. Ciggen har jag för övrigt hand om själv så den slipper va i nåt jävla skåp

Garderoben som jag innan använde som förvaring för diverse saker är full av kläder, hallen är full av skor. Mitt raklödder gråter i badrumsskåpet, han är ju van va själv ju. Tror inte hans nya kompisar e bra för honom, fast lite kvinnlig fägring e ju bra

Pratade med Tuis i lördags o berättade allt jag köpt, bestick o sån skit, hon skrattade så hon fick hicka. Sen fråga hon den kritiska frågan. Har du mjölk i kylen pappa. O ja jag har mjölk i kylen. Det yttersta tecknet på att man e borgare förutom äppelodlingen dåra.

Jag har märkt att jag diskar frivilligt, att jag plockar undan saker. Allt för att hon ska orka va med mig, o det är ju märkligt och ack så underbart lyckligt

Hon är den bästa jag nånsin mött