Igår kollade jag på Arbetarklassens sista hjältar. Kolla är överdrivet, jag led mig igenom en halvtimme.
Det var säkert jättebra. Ett fadersondrama. Ångest, alkohol, droger, manlig gemenskap, samtal, brustna drömmar.
Allt i en atelje.
De talade om de sista hjältarna.
nacka.
Clintan.
Chaplin
Dom talade om branden i göteborg, dom talade jevvligt mycket.
men inte sa dom nånting
Känns som pjäsen befäste den patetiska tesen att manliga relationer enbart vilar på alkohol och dåliga relationer till det motsatta könet. Manlig vänskap, eller släktskap finns uppenbarligen inte. Man super, man anklagar varandra. Man spelar över.
Man bygger på arketyper så gamla att Jung vaknar till liv.
Dravel.
fast jag gillade den förstås...
SvaraRaderamen jag gillar å andra sidan även kisselowski.
jag är en sucker för arty farty.
hur sluta den?
SvaraRaderaFår jag komma med ett litet förslag från en vanlig dödlig, som inte har ngra 70 000 krs väskor liggandes i den intelektuella garderoben, istället för "Arbetarklassens sista hjältar" borde ni blanda med "Borat i US och A". Och använd sedan inte mer toalettpapper än nöden kräver
SvaraRaderapersbrandt berättade att han skulle gräva upp åkerström och dra med honom upp i lägenheten, ta ett foto på de lyckliga tre (varav två vid den tidpunkten skulle vara döda), sedan hängde gubbfan sig (börje då). slutet gott, allting gott.
SvaraRaderaMONKI
SvaraRaderaStava rätt är stort stava bra är större
du föll på båda
Du utövar härskarteknink nu, Johannes. Kännetecken för patriarkala män.
SvaraRaderaÄr inte själva poängen med arketyper att de ska vara gamla?
SvaraRaderahörru butter
SvaraRaderanya arketyper finns visst
fråga folkpartiet
UMOS. Härskartekniker är en färskvara o skall som sådan behandlas