Semester, allt du nånsin önskat.
Man e tebaka. I byn, i lägisen med bårderna. En akleja blommar. Allt är ganska toppen. Allt förutom Stasi-SJ.
Det övergår mitt förstånd att SJ finns. SJ är den sista sovjetstaten. Man lämnade byn för transport mot Bollnäs. Givetvis var tåget åt Gävle inställt. Det var kanske för mkt sol, eller så var lokföraren hungrig, vad vet jag. Inte blev man förvånad.
Går med sura steg in på Stationen och kräver ny biljett, vilket jag får, jag får dock ingen ursäkt eller nåt kaffe, utan mer en blick av hat eftersom jag stör den person som har som arbete att hjälpa kunder.
En timme sen hoppar jag på nästa tåg, tyvärr utan platsbiljett, det var för svårt att ordna. Tåget stannar givetvis utanför Uppsala, där står vi ganska länge. I dagens samhälle kan man tro att information är något man delar med sig av. Men inte på Hitler-Sj inte. Total radiotystnad. Kommer till Stokkolm rejält försenade, jag frågar konduktören om mitt tåg kommer att vänta, det var en alldeles för svår fråga. Han svarade klockrent "jag vet inte"
Sprang som en gnu, dvs lite hoppigt genom folkvimlet o hann precis med tåget. Det stannade i Osby. Fast bara en tjugo minuter, sånt reagerar man inte på längre.
Jag ger SJ 800 spänn o de ger tillbaka två timmars extra resa. Det är fint.
SJ är milleniets KÖTTBITCH
Annars har jag inte gjort många knop.
Vart i Malme
Vart i trädisen.
Vart i Helsingör o där kollat in sju svenska alkisar i olika ålder som möttes o blev vänner, gick innan de blev ovänner.
Mer Malme
Sen har jag skivor med mig hem till Tomas o Tomas, om du heter Tomas o bor i byn vänligen hör av dig, alla tomas får skivor
Jag vet en Tomas som stavar Tomas, Tomas och inte Thomas.
SvaraRadera