Västerbrokören

Ny låt med kören på myspace. Den ensamma mamman. Enligt vad jag hört kommer det en ny skiva också.

Vissa artister har man ett särskilt förhållande till. Västerbrokören är för mig ett sådant band. Hörde dom första gången i ett av Stefan Sundströms sommarprogram. Han spelade Fuktade mina läppar, det kan va vart 95. Året efter spelade Stefan fler låtar. Jag fick en singel av Bemmy. Det var något med den musiken, den var så skör, så full av sorg och hopp.
Jag vandrade mitt livs resa likt en misslyckad Dante och fann mig i sällskap med Jennie en kväll då tevin visade en dokumentär om Västerbrokören. Säkert romantiserar jag nu, tror säkert inte detta har hänt, men i sagans land får man det. Dom var så fria, vi var så ofria. Det väckte ett hopp om ändring, tror jag. Fast det är nog en romantiserad bild de å med tanke på den stora flykten dan efter, eller så var det just dom som gjorde att jag vågade.
Jag sa till jennie att jag förr eller senare skulle bo i Delsbo. Det blev inte riktigt så, men jag har vart o käkat där och känt vördnad för sveriges bästaste band.
Så många nätter jag suttit som ett frimärke på väggen fullständigt förlamad av ångest och lyssnat på Gode Gud, en av de få låtar jag hade på den tiden. Texten är för mig en psalm innehållande hopp och mod.

O det var ju så. Jag sa till jennie att jag skulle till delsbo det är bara 10 mil dit. Den 24 mars spelar di i Bollnäs. Jag ska lycksaligt flina mig igenom hela spelningen och tacka tevin som visade det däringa programmet. Annars vete fan om jag hade vart här o njutit snöstormar o arbete utan logik idag.