Körkort i butiken?!

Igår var en synnerligen vidrig dag. Efter att ha njutit arbetets frukter för länge begav jag mig till ICA Edsbyn.
Klockan var runt halv fem, dvs slutpåjubbettid för oss som sliter in obligatoriska a-kasseavgifter. Lite skoj att moderaterna som var så himla arga på att man som medlem i LO automatiskt var med i SAP gör något sånt här. Kappvändare har fått ett ansikte o det är fint.

Iallafall.
På ICA var det fullt med folk. För er som kommer från Sverige kan jag berätta att det vi gör där, dvs umgås, tex hemma hos varandra eller på kvarterskrogen, det gör man på ICA här. Jag skulle köpa saft o jordnötter. I Sverige tar det ca tre minuter. I Edsbyn är det en mardrömsupplevelse. Jag fyllde snabbt korgen med mina inköp och begav mig mot kassan. Tyvärr blev det tvärstopp vid blomdisken där tre tanter diskuterade Fikusens vara eller icke vara med gnälliga pensioröster. Att de stod och blockerade gången var för dem en självklarhet. Muttrande och tänkandes på olika sätt att skada andra vände jag och begav mig till kassan.
Man får ALDRIG byta kö så när Edith 79 skulle betala och med ett ömt leende plockade upp 25 års samlade 50öringar log jag utåt och förbannande inåt. ediths pengar räckte inte så hon betalade med sitt ICA-kort. Det är smidigt med kort om man vet hur dom fungerar. Jag visste inte att man kan misslyckas med att dra ett o samma kort så många gånger.
När edith äntligen betalat trodde jag att kusten var klar, men nä nä nä. Det ska fan SPRÅKAS oxå.

Vad jag inte förstår är varför pensios ska handla när alla andra slutar jubba. Vad jag inte förstår är hur ICA kan va ett gemenskapens tempel. Vad jag inte förstår är att lapparna e så långsamma o trevliga mot varandra.

Herregud jag lovar att Ni alla står på fel sida i rulltrappan och talar om vädret med busschaufförerna.