Jag har tillbringat natten tillsammans med Kristian Lundberg, tyvärr inte med att dissa böcker jag inte läst men väl att vandra i hans Malmö. det smutsiga svarta Malmö. Kvarteren runt Värnhem. Det finns en stor kärlek till Staden i hans lyrik, samtidigt som det finns en stor sorg över att Staden inte finns där för alla. Dom hyemlösa, dom tokiga, dom som inte passar in. Vackra vackra texter. Jämförde lite kort med hans husgud Sonnevi och hans 60talsdikter om Lund och hittade en ingång. Jämförde sen än mer med Jaques Werup och hans bilder av Malmö i samlingen om Malmö från 72. Samma svärta, samma svarta gråa regniga stad.
Malmö är en hård stad, den blir bara hårdare dessutom. Ska bli spännande och se vad den nya regeringen kan lyckas med. Det kan bli riktigt illa.
Den nya regeringen är dessutom lite skojig. En utrikesminister som tar mutor, det är bra. Carl Bildt är bra. Han har egna lagar. Fina lagar. Han står över lagen. Det är mysigt.
Nådde byn i torsdags, här finns ingen Östra Förstadsgata, men väl Långgatan, märkte att jag saknat promenaderna i denna gråa by. Att undvika klienter. Att gå på Bonden.
Hellre Bonden än Tempo. Hellre Humor än Lumor. Så är det. Nu är man tillbaka och årets stora uppgörelse startar. Rädda själar. Jag ska vinna över Micke i år.
Jag ska. Se det som ett löfte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar