
Ständigt på språng. Alltid redo.
Nu ska jag lyssna på Maria Hörnelius. Tack bror.
Bunta ihop dom.
Allt ur ett överifrånperspektiv.

Efter att ha kollat Seinfeld och The Soup Nazi började jag tänka på en gammal poplåt med Jonathan. Kom när jag gick ut sopis för tio år sen
jag är kär i Jonathan Richman
Nu ska jag sova så jag är pigg på tisdagsmötet
njut av låten vet ja
Jag minns festivalen 79. Israel vann. Nu är ju detta inte en politisk blogg, men hur en diktatur som inte ens ligger i Europa får vara med övergår mitt förstånd.
Låten ovan är Spanien med barnkör o allt.
Anledningen att denna är med är ju som alla förstår Jan Malmsjö.
Han gjorde ju en bejublad singel med tre låtar från Festivalen. På Svenska. Man gjorde så förr. Körde svenska covers för att hamna på Svensktoppen, ety på den tiden fick bara låtar på svenska ligga på svensktoppen
Det var bättre förr. Mary Anne som den engelska heter gjorde han bra.
Men bäst i kanske hela Jan Malmsjö karriär är den spanska låten som han gör.
Hela Världen Behöver Ha En Sång
Texten är djup som Vättern och kärleken bara hoppar
Efter sex o en halv minut får man en underbar version av Gummibollen.
Njut.
Sundström själv kallar M A Numminen för Mästaren, o det har han rätt i.
Så mycket av ens barndom som hoppar likt en gelatinfylld bandyboll runt mig när jag hör detta
Minns att skivan med Numminen är skitsnygg. Skäggiga män med dragspel. poesi.
Idag hade vi minusgrader på kontoret. Udda
o hur genialt är inte detta:
Wittgenstein på nya vis.
So så som GRYM BONUS
Finska låten 77
