Där allting började
Första september 2006 folkbokfördes jag i Ovanåkers Kommun.
Årets kalender är 24 fragment av min nya bygd.
Låter pretto och trist. Kan så vara.
Det är ju min kalender så jag bestämmer.
På fotot ser man början på bäck som det kallas av dom bofasta. Det ligger skitanära den lägenhet med uteplats som jag flyttade in i på tisdagen den 29/8 detta år.
Bäck var för mig ett paradis, en orörd vildmark. Jag plockade Karl Johan varje dag den där vackra varma hösten. Jag fiskade där. Jag kollade på fåglar där. Jag trodde jag var i skogen, det var jag inte, det fattar jag nu
Men som ny i världens vackraste landskap trodde jag inte det kunde bli mycket bättre.
Lägenheten ligger bredvid Vårdcentralen, i norr kallas vårdcentralen för hälsocentralen, en orwellsk nyspråksvariant som har viss komik.
Min svärmor jobbar på vårdcentralen, jag också, en dag i veckan.
Redan första kvällen i Edsbyn hörde jag en spillkråka skria från skogen, jag visste redan då att jag var i paradiset.
Nu har jag lärt mig att natur för en edsbybo är att stoppa upp granris i rumpan och klättra naken upp för ett berg. Men för mig är bäck den stora urskogen och det kommer det alltid att vara.
Första september 2006 folkbokfördes jag i Ovanåkers Kommun.
Årets kalender är 24 fragment av min nya bygd.
Låter pretto och trist. Kan så vara.
Det är ju min kalender så jag bestämmer.
På fotot ser man början på bäck som det kallas av dom bofasta. Det ligger skitanära den lägenhet med uteplats som jag flyttade in i på tisdagen den 29/8 detta år.
Bäck var för mig ett paradis, en orörd vildmark. Jag plockade Karl Johan varje dag den där vackra varma hösten. Jag fiskade där. Jag kollade på fåglar där. Jag trodde jag var i skogen, det var jag inte, det fattar jag nu
Men som ny i världens vackraste landskap trodde jag inte det kunde bli mycket bättre.
Lägenheten ligger bredvid Vårdcentralen, i norr kallas vårdcentralen för hälsocentralen, en orwellsk nyspråksvariant som har viss komik.
Min svärmor jobbar på vårdcentralen, jag också, en dag i veckan.
Redan första kvällen i Edsbyn hörde jag en spillkråka skria från skogen, jag visste redan då att jag var i paradiset.
Nu har jag lärt mig att natur för en edsbybo är att stoppa upp granris i rumpan och klättra naken upp för ett berg. Men för mig är bäck den stora urskogen och det kommer det alltid att vara.
5 kommentarer:
Låter som att du funnit en tämligen trevlig plats att vistas på. Det är härligt att bo nära naturen. Jag kan sakna det, för även om det finns skog här är den inte på många håll så frisk och trevlig som skogen i de djupaste delarna av de lappländska och tornedalska skogar jag lärde känna medan jag växte upp.
Bäck är en fin liten vildmark, med många djur. Där har jag sett bäver, rådjur, älg , lodjursspår, tranor och svanar och tre olika arter av hackspett. Och hur mycket mygg som helst!
Så små naturområden ska inte föraktas. Mycket natur på liten yta.
Nyspråket kommer in överallt, som när mittyrke bytte namn från hälsovårdsinspektör till hälsoskyddsinspektör. Det senare är bättre tycker jag, då är man liksom steget före.
ja där är fint
Jag har spillkråka, större och mindre hack, en trolig tretåig som spännande bonus,
mkt fågel överlag där
Tack! Jag älskar redan årets upplaga av din kalender! Som in- och utflyttad i Edsbyn, med en liten del av hjärtat kvar i bygden är jag säker på att kalendern kommer att innebära fantastiska deja vu-upplevelser fram till jul. Lycka!
K
Coolt. Keep up the good work.
Skicka en kommentar